onsdag 17 december 2008

FLYKT & VÄNTAN

Förenat med sympatier från drivornas borggårdar i hatets öknar,
vänder han sin toga mot vinden,och beger sig hän,i riktning bort.

Sandkornen gräver in sina små glasliknande bitar mellan hans tår,
och gräver in sina spetsar i hans kött.

Förblindade som ögonen är vid det här laget,
börjar han längta hem med allt större kraft och alltjämt en stigande begäran i sitt innersta kammare.

Grådiset och kvällen börjar omsluta den ensamma,
och fotspåren lämnas till ingen större nytta,där dom upplösas strax bakom hans bortvända rygg.

Blodet som rullar för vindarnas kast ovanpå sanddynerna,
lever sitt eget enkla liv -

Utan ansvar för sitt ursprungs hjälte,så som han uppslukas av den tätnande stormen,
och rullar sina egna vägar och med egna berättelser att berätta.

Vittnesmålen slungas ut i vindarna som plågar jorden med sandkornens makt,
och obönhörligt så förändras världen.

Det bortflugna blodet,som från sin härskare lämnat,
blir på ett sätt poetens gåva till gåtan;den sovande jättens åskor.

Vilandes genom tidernas rum ligger dom latenta och sjunger,
en långvarig väntan har börjat,där ädelstenarna kommer glimma med sitt guld
så länge tiderna räcker till.....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar